https://fysiklabbet.se/nyheter.html Dagliga fysiknyheter, populärvetenskapligt skrivna på svenska — från forskningsfronten till klassrummet. sv-SE Mon, 10 Aug 2026 07:46:38 GMT https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-10-solformorkelse-sverige https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-10-solformorkelse-sverige Mon, 10 Aug 2026 04:00:00 GMT Astronomi Den 12 augusti skyms drygt 80 procent av solskivan sett från Sverige, strax före solnedgången. Det är den största solförmörkelsen här sedan 2015. Ögat kommer knappt att märka att något händer — och just därför är det farligare än det låter att kika upp. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-09-flygande-fokus https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-09-flygande-fokus Sun, 09 Aug 2026 04:00:00 GMT Partikelfysik I en laserdriven plasmaaccelerator får elektroner surfa på en våg av laddning och kan nå enorm fart på några millimeter. Haken är att vågen alltid är en aning långsammare än surfarna. Ett lag i Rochester har nu format en laserpuls vars ljusstarkaste punkt förflyttar sig framåt med precis ljushastighet — och fick därmed ut elektroner med mer än dubbelt så hög energi som gränsen tillåter. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-08-svavande-magnet https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-08-svavande-magnet Sat, 08 Aug 2026 04:00:00 GMT Magnetism De känsligaste magnetfältsmätarna kräver flytande helium eller ett magnetiskt avskärmat rum. Ett lag från Peking och Mainz har i stället låtit en pytteliten permanentmagnet hänga fritt i luften och läst av hur den vrider sig — med en laserstråle, vid rumstemperatur, mitt i jordens eget magnetfält. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-07-virvlar-pa-solens-yta https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-07-virvlar-pa-solens-yta Fri, 07 Aug 2026 04:00:00 GMT Astrofysik Världens största solteleskop har avbildat solytan med 19 kilometers upplösning. Överallt där magnetfältet möter den kokande gasen kröker sig kanterna till fjäderlika fransar med små virvlar i. Instabiliteten räknades ut på papper redan på 1800-talet, men har aldrig setts på en stjärna förrän nu. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-06-kvantlabb-i-fritt-fall https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-06-kvantlabb-i-fritt-fall Thu, 06 Aug 2026 04:00:00 GMT Kvantfysik Rubidium och kalium, nedkylda till några hundra miljarddels grader över absoluta nollpunkten, ska falla exakt lika fort. Problemet var att magnetfällan gav dem varsin liten skjuts på vägen ut. Lösningen blev att stänga av strömmarna i fel ordning — med åttio miljondels sekunders mellanrum. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-05-rubin-mork-materia https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-05-rubin-mork-materia Wed, 05 Aug 2026 04:00:00 GMT Astronomi På en bergstopp i Chile tar världens största digitalkamera en ny bild av natthimlen ungefär var fyrtionde sekund. Den första vetenskapliga bilden rymmer över en halv miljon galaxer — men det egentliga målet är att kartlägga något som aldrig kommer att synas på någon bild. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-04-fusion-i-metall https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-04-fusion-i-metall Tue, 04 Aug 2026 04:00:00 GMT Kärnfysik Ju trögare två atomkärnor möts, desto snabbare rasar chansen att de smälter samman. Så beter sig fria kärnor — men i folier av palladium och titan planar kurvan ut i stället för att dö. Utbytet blir över en triljon gånger, en etta med arton nollor, större än teorin för nakna kärnor förutsäger. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-03-bromsade-atomkarnor https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-03-bromsade-atomkarnor Mon, 03 Aug 2026 04:00:00 GMT Atomfysik Enda sättet att få bort alla arton elektroner från en argonatom är att skjuta i väg den i nästan en tredjedel av ljusets hastighet och köra den genom en folie. Men mätningarna man sedan vill göra kräver att kärnan står stilla. Nu har ett tyskt forskarlag klarat hela vägen tillbaka — och i fällan mött jonerna med ett moln av kalla elektroner. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-02-viskositetens-ovre-grans https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-02-viskositetens-ovre-grans Sun, 02 Aug 2026 04:00:00 GMT Geofysik Vatten rinner lätt, honung trögt, glaciärer knappt märkbart. Men någonstans slutar ”trögflytande” att betyda något alls, och materialet är helt enkelt stelt. Efter att ha stått svarslös inför sina egna studenter har Masaki Yoshida vid Ritsumeikan University i Japan satt en siffra på var den gränsen går. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-01-storsta-galaxen https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-08-01-storsta-galaxen Sat, 01 Aug 2026 04:00:00 GMT Astronomi Vintergatan är ungefär 100 000 ljusår bred. Galaxen IC 1101 är sjutton gånger så stor — men exakt var den tar slut har ingen kunnat säga, eftersom en galax inte har någon skarp kant. Nu har ett forskarlag på Kanarieöarna samlat drygt åtta timmars ljus med ett teleskop på La Palma, räknat bort ljusspillet från 250 förgrundsstjärnor och för första gången pekat ut gränsen. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-31-fotonisk-tidskristall https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-31-fotonisk-tidskristall Fri, 31 Jul 2026 04:00:00 GMT Vågor En vanlig kristall — som salt eller diamant — upprepar exakt samma mönster om och om igen genom rummet. Nu har ett internationellt forskarlag för första gången byggt kristallens tidsmässiga motsvarighet: ett material vars optiska egenskaper i stället upprepar sig i tiden — och använt det för att nästan halvera hur mycket energi terahertzljus förlorar på väg genom det. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-30-hattformens-kirala-ljus https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-30-hattformens-kirala-ljus Thu, 30 Jul 2026 04:00:00 GMT Optik 2023 chockade en hobbymatematiker världen med en enda kakelform som kan täcka ett golv i oändlighet utan att mönstret någonsin upprepas — en lösning på det femtio år gamla Einstein-problemet i matematiken. Nu har fysiker i Tokyo skickat laserljus genom nanostrukturer byggda av samma form och upptäckt att den bryter mot en optisk grundregel: ljuset som diffrakteras bildar ett mönster som aldrig går att lägga exakt ovanpå sin egen spegelbild. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-29-neutronernas-spegelvarld https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-29-neutronernas-spegelvarld Wed, 29 Jul 2026 04:00:00 GMT Partikelfysik En snart sjuttio år gammal hypotes i partikelfysiken föreslår att varje partikel har en osynlig spegelpartner i en parallell materievärld som bara märks via gravitationen — och som räknas som en kandidat för mörk materia. Vid Paul Scherrer-institutet i Schweiz har forskare med hittills oöverträffad precision letat efter tecken på att neutroner läcker in i denna spegelvärld, genom att studera omkring 25 miljarder neutroner under flera månader — utan att hitta ett enda spår. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-28-ljusets-envagsgata https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-28-ljusets-envagsgata Tue, 28 Jul 2026 04:00:00 GMT Optik Normalt spelar det ingen roll åt vilket håll ljus passerar genom ett material — resultatet blir detsamma. Forskare vid Cornell University har nu visat att tunna filmer av vanliga halvledarkristaller kan bryta den regeln, så att samma film ser fullständigt olika ut beroende på om man betraktar den framifrån eller bakifrån. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-27-zink-70-magnetisk-gata https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-27-zink-70-magnetisk-gata Mon, 27 Jul 2026 04:00:00 GMT Kärnfysik I decennier har vissa atomkärnor avgett fler lågenergetiska gammastrålar än teorin kunnat förklara. Nu har ett internationellt forskarlag lett från Michigan State University spårat överskottet till magnetiska – inte elektriska – övergångar inuti kärnan zink-70, ett fynd som kan skärpa beräkningarna av hur tunga grundämnen som guld och platina bildas i supernovor och kolliderande neutronstjärnor. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-26-altermagnetism https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-26-altermagnetism Sun, 26 Jul 2026 04:00:00 GMT Magnetism I mer än ett sekel har magnetiska material delats in i två familjer: ferromagneter, som kylskåpsmagneten, och antiferromagneter, som inte drar till sig ett gem. Nu tilldelas tre forskare ett av Europas finaste fysikpris för att ha bevisat att det finns en tredje, tidigare dold klass — altermagnetism. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-25-varmestralar https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-25-varmestralar Sat, 25 Jul 2026 04:00:00 GMT Termodynamik I vanliga material sprids värme åt alla håll, ungefär som ringar på vattnet. I en kristall av bor-arsenid har forskare vid University of California, Los Angeles i stället sett värmen forma sig till skarpa, riktade strålar — ett beteende som tidigare bara observerats nära den absoluta nollpunkten. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-24-fryst-optisk-fiber https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-24-fryst-optisk-fiber Fri, 24 Jul 2026 07:00:00 GMT Vågor En vätskefylld optisk fiber blir spröd och svårhanterlig i en vanlig labbmiljö. Genom att frysa den i flytande kväve har forskare vid Max Planck-institutet för ljusets fysik i Tyskland i stället gjort den robust — och samtidigt kopplat ihop ljus och ljud mer än tusen gånger starkare än i en vanlig glasfiber. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-23-heliumnova-kulor https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-23-heliumnova-kulor Thu, 23 Jul 2026 07:00:00 GMT Astronomi V445 Puppis är den enda kända heliumnovan i Vintergatan — en stjärnexplosion år 2000 som till skillnad från alla andra kända novor helt saknade väte. En doktorand vid University of Warwick har nu, med hjälp av flera av världens största teleskop, bekräftat orsaken — och samtidigt upptäckt snabba klumpar av gas som aldrig setts i någon annan nova. https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-22-elektronfyren https://fysiklabbet.se/nyheter.html?id=2026-07-22-elektronfyren Wed, 22 Jul 2026 04:00:00 GMT Kvantfysik Normalt krävs en pålagd elektrisk spänning för att driva en riktad ström av elektroner genom en halvledare. Fysiker vid University of Michigan har byggt en komponent där två samverkande färger av laserljus gör jobbet helt själva — och kan svepa strömmens riktning runt som ljuskäglan från en fyr.