Jordklotet fungerar ungefär som en stavmagnet, och den norra magnetiska polen är i själva
verket en sydända. Ta tag i kompassen och dra den över jordklotet. Fältlinjen
genom kompassen visar varför fältet pekar snett ned mot marken i Sverige, ligger vågrätt vid
ekvatorn och pekar snett upp på södra halvklotet. Dra i årtalet och se den norra magnetiska
polen vandra från norra Kanada mot Sibirien sedan 1831, och se kompassnålen följa med.
Inklination och deklination
Inklinationeni är vinkeln mellan fältet och marknivån.
Deklinationenα är vinkeln mellan magnetisk och geografisk nordriktning.
Ta tag i kompassen och dra den över jordklotet. Dra någon annanstans för att vrida.
Kompassen på platsen
Falköping
UppifrånFrån sidan
Läge
Avstånd till norra magnetiska polen
Flödestäthet B
Horisontalkomposant Bjh
Vertikalkomposant Bjv
Inklination i
Deklination α
Polens vandring
År2025
Den norra magnetiska polen hittades 1831 i norra Kanada. Lägena är ungefärliga och bygger på mätningar och på NOAA:s fältmodeller.
Färdiga platser
Vanliga missuppfattningar+
”Kompassen pekar mot den geografiska nordpolen.” Nej, nålen ställer in sig efter fältets horisontalkomposant, som pekar ungefär mot den norra magnetiska polen. Skillnaden är deklinationen. Välj Geografiska nordpolen och se nålen peka åt ett helt annat håll.
”Den norra magnetiska polen är en nordända.” Kompassens nordända dras mot en sydända, så polen i norr måste vara en sydända. Slå på stavmagneten och se dess vita sydända peka mot norr.
”Fältet är vågrätt överallt.” Bara vid den magnetiska ekvatorn. I Sverige pekar fältet snett ned med inklinationen 71°. En vanlig kompass är byggd så att nålen hålls vågrät, och därför visar den bara horisontalkomposanten.
”Den södra magnetiska polen ligger mitt emot den norra.” Det gör den i modellen, eftersom jorden här är en ren stavmagnet. I verkligheten är fältet ojämnare, och den södra magnetiska polen ligger utanför Antarktis kust söder om Australien.
Modellen är ett magnetiskt dipolfält med flödestätheten 30 µT vid den magnetiska ekvatorn och 60 µT vid polerna. Det verkliga fältet vid jordytan ligger mellan ungefär 25 och 65 µT. Kustlinjerna kommer från Natural Earth.